För sex år sedan hade jag i-landsproblemet att ha fyra olika jobberbjudanden när jag luftade tanken på att byta jobb. Det slutade i ett femte alternativ, att hoppa in som delägare och sedan bygga vidare verksamheten. Idag satte jag tyvärr punkt för min vision, min mission, min tidstjuv, min energitjuv, min energigivare, mitt utvecklande jobb, mitt första företag jag drivit.

För drygt sex år sedan var jag av en slump förbi Kopieringshörnan i Uppsala på en fika. Där jobbade grymma Lennart och Lasse som jag samarbetat med en hel del tidigare. Alltid trevliga, alltid glada, alltid välkomnande, alltid nyfikna, ville alltid väl. Dem frågade hur det var, vad som hände osv, jag berättade som det var, hade ett bra jobb men skulle nog söka nya utmaningar och att jag hade fyra alternativ. Spännade sa dem och lyssnade. När jag skulle åka vidare sa dem, men du har ju missat det femte alternativet. Ehh, hur kan ni veta det, och nej, det är bara fyra erbjudanden jag fått. Näh, du kan hoppa in här, köpa 27% av aktierna och sedan när vi går i pension köper du ut oss successivt. Eller hur sa jag och skrattade lite, driva företag är nog inte min grej.

Dagen efter ringde dem, och frågade om jag funderat något, jag sa att det lutade åt det ena varpå dem svarade men du har ju inte hört vad vi har att komma med än. Näh sa jag och sedan slutade det med en trevlig middag och att jag efter ytterligare någon dag nappade på erbjudandet. Det var något av det mest utvecklande jag gjort. Fantastiskt kul. En ny värld öppnades, gick utbildningar, framför allt en grym via Academy of excellence där man lärde sig mycket om mycket, 10 nycklar, spetskompetens på varje nyckel, 4 timmar en kväll i veckan. Grymt bra.

Dem hade planer på att varva ner inför pension, det hade inte jag. Vi växte så det knakade och ökade med ca 25% i omsättning de flesta år och gick från ca 2,9 miljoner i omsättning till 6,5 miljoner ett par år senare. Breddade produktportföljen, breddade kundstocken, breddade säljområdet geografiskt, anställde kollegor – min första anställning, knappt varit själv på en arbetsintervju förut då jag alltid fått jobb innan, så skulle man hålla en anställningsintervju. Gick nog inte så bra, men slutkontentan vart bra, min första stjärna, min största stjärna, som hjälpt mig i vått och torrt, alltid ställt upp, alltid utvecklats, alltid skött jobbet trots att situationen och rollen inte alltid blev som önskad, alltid grym, in i det sista. Vi växte, både med fler kollegor och med bolag. Efter att båda tidigare delägarna gått i pension byggde vi ett moderbolag med andra delägare, med fler tryckerier, för att samarbeta, gemensamt driva framåt. Moderniserade namnet till Visibia, från latinets Visibilium, engelskans visibility, synas, det är bra. Öppnade ett helt nytt företag på Åland. Testa ny marknad, mer energi, mer utmaningar, mer utveckling, flera tidstjuvar, flera kritiska moment. Investerade i flera av kontoren samtidigt, det är vår tid nu, omsättningen ökar, resultaten ökar, det går bra nu, nu kör vi. Mer utbildning, tar in nya impulser, nytt tänk, gasar, ny motivation.

Bygga, i Sverige finns flera kedjor som många sträcker sig i en axel nord/syd, vrid på axeln tänkte jag, samma sträcka, men bygg in Norge, Sverige, Finland, Estland kanske fler, bygg en koncern i flera länder och jaga in de stora företagen för att säkra upp deras profilering oavsett var dem är. Gick fint, hade grymma potentiella samarbetspartners i Finland och Norge, Åland – ett steg på vägen samt se hur vi togs emot på en ny marknad, funkade namnet, vad gör vi fel, vad gör vi rätt. Hade samarbete på G i Ljusdal, ett steg närmare Norge, öppnade i Kristinehamn – ett steg närmare Oslo. Framåt, driv, fortsätt. Vart tar tiden vägen? Hur ska jag hinna, problemen börjar, vi växer för fort, vi har investerat sönder oss, mäktar vi med? Låna, gasa, alla enheter växer, vi är snart över tröskeln. Företagskulturen, hur får vi den synkad i de olika varumärkena, vem gör vad, all administration – vem gör den, vem har koll, ingen.

Uppsala, där vi har basen, bygg samman, bygg den bästa tryckerienheten i Uppsala, slå samman, bli starkast, frigör tid. Hinner inte, problemen hopar sig, bromsar mer än det gasar, det är för sent.

På sidan om tryckerierna, flera bolag, delägare, startups, mer utveckling, mer splittrad, mer idéer, mer dåligt samvete, mer tidsbrist, mer tid hemifrån, mer saknad, mer resor, mer kaos.

Känslan, jag räcker inte till, jag kan inte, problemen kommer. För drygt tre år sedan mitt i toppen av resan, levervärdena börjar mitt i allt bli lite höga, ingen fara, det går över, ätit dåligt, kan inte. För drygt två år sedan, ännu högre, hmm, måste lugna ner mig, kör på, vi är på rätt spår, dumdristig, jag har en vision, inget skulle stoppa mig. Ett år sedan, ännu högre, du måste sjukskriva dig och ta tag i detta, uppsök läkare, jag gör det sen, blev aldrig av. Drygt tre månader sen, kritiskt höga, gör något nu! BEMER, räddade mig, räddade mina värden, fick tillbaka lite klartänk i skallen, mer energi, kunna se ekorrhjulet, se igenom dimman, upptäcka alla svarta hål i tiden som man inte kommer ihåg. Hur kom vi hit, hur hamnade vi här, hur kunde det gå såhär. För sent, vi måste stänga ner Visibia i Svergie, konkurs, känslan innan beslutet, uppgivenhet, hopplös, en vision i kras, all tid i onödan. Företaget som gett mig så mycket, som jag gett så mycket, borta

Känslan, jag vill inte, jag orkar inte, energipåfyllnaden försvinner, tomheten, vad ska jag göra, vad ska jag säga, till mina kollegor, grymmaste ever, till leverantörer, till kunder, till kompisar, till familj, vad händer med alla, hur kan jag hjälpa dem, vad händer. Sömnen, vill inte sova, vill inte vakna kallsvettig, vill inte ligga och vrida mig, vill inte drömma att någon drar ur pluggen, vill inte vakna med kväljningar, vill inte gå och lägga mig, vill inte vakna massa gånger samma natt, ingen bra känsla. Vill använda BEMER varje natt, blir nog så en vecka nu, sova gott, sova djupt, sova ikapp, sova för att få energi.

Besviken, på sig själv, på att inte ha nått sin vision, på att inte kunna bibehålla företaget på topp, besviken, på att inte levt upp till löftet, till kollegor, till leverantörer.

Framåt, ta dig vidare, konkursansökan inlämnad för en månad sen, det tyngsta över, se framåt, en månads aktivt körande kvar, vad händer, vad får man göra, vad kan man göra, ingen aning. Sista dagen kommer, jobbigt mentalt, se sin vision rasa, säga hej då till sina kollegor, se fram emot nya kollegor, se fram emot tid, se fram emot ny energi, se fram emot att inte vakna på natten kl 01, och kolla mailen, vakna kl 05, kolla mailen igen. Besviken, ingen har skickat, besviken, någon har skickat, besviken på mig själv, vem f-n kollar mailen nu, varför. Arbetsnarkoman, måste jobba bort det.

Börja om, nytt fokus, ny roll, nya utmaningar, ny tid, ny succé, ny form, ny kalender.

Nytt är kul, nytt är utmanande, nytt är bra. Jag kommer tillbaka, på nytt. Nu kör vi, på nytt, om en vecka börjar ett nytt kapitel. Om en vecka kommer jag ha tid, ha energi, kunna leva upp till förväntningar igen, få ny utveckling få ny arbetsplats, ny ork, sprida energi, sprida kunskap, sprida glädje. Nytt kapitel.

Men idag är det mest mörkt, tungt, sista fakturan skickad, sista jobbet gjort, sista leveransen utförd, sista lappen på dörren. För Visibia, i Sverige, redan saknad. Imorgon, fredag kväll, inget kvällsjobb, tända brasa, chilla, vara hemma utan en dator i knät, nytt liv. Vakna lördag, inget planerat, inget jobbande, se vad som händer, sova. Blir bra.